
Jag känner behovet av att göra en post-kolonial läsning av min personliga historia. Jag är en disapora, en förskingrad, tagen från min kulturella kontext och satt i en annan. Som missionärsbarn har jag inte valt min plats, men jag har samtidigt varit i en maktposition som genomsyrat min barndom i Tanzania och Zimbabwe.
Jag tror att jag måste använda mig av min labyrint för att starta det här projektet. Jag måste börja i mig själv och i mina personliga erfarenheter för att sedan kunna söka mig utåt. Jag spelar antropolog med mig själv som studieobjekt. Det emiska perspektivet blir mitt eget perspektiv. Därför börjar jag i min tidiga barndom, här ska jag hitta mina material. Tabora : 1985-1988.

väldigt spännande det här!
SvaraRadera