Under handledningen kastades nytt ljus över min process och jag omtolkade avstånds-ljusbordet. Jag insåg att jag rollspelar med makten. Jag är kolonisatör som som lägger det för mig okända under luppen. Jag iakttar objektet under glasskivan [ugglan] och förstår den i enlighet med min västerländska världsuppfattning.
Nästa steg i detta undersökande känns naturligt: jag måste skaffa en fågel och dissekera den. Jag funderar nu på olika sätt att göra det här rent praktiskt. Det verkar svårt att gräva fram ugglor i Vänersborg, så imorgon ska jag till saluhallen och kolla. Något uppstoppat skulle kunna vara ett alternativ, hittade en väldigt fin uggla på Tradera, men den är alldeles för dyr.
Inträngandet i ett mörkt Afrika har varit en stark metafor för den koloniala verksamheten och jag är övertygad om att den fortfarande är en del av vår föreställningsvärld. Överhuvud taget metaforer kring ljus och mörker och spridandet av ljus är vanligt förekommande och blir begripliga utifrån den moderna kontexten. Kanske ska jag också utforska den symboliken.
I kontexten makt har jag också börjat fundera över de paralleller som dragits mellan Afrika och kvinnan. Elaine Showalter beskriver i Sexual Anarchy likheter mellan beskrivningar av kolonisatörers inträngande i Afrika och manliga läkares inträngande i kvinnokroppen. De sågs båda som expeditioner in i en mörk kontinent. Det var Freud som först kallade kvinnan den mörka kontinenten, efter Afrika. Jag tänker också på Heart of Darkness där Kurtz moral hotas, eller Europeisk moral hotas, av Afrikas mörker, på samma sätt som kvinnan som fresterska enligt tradition hotar mannens moral.
Nu är jag mannen, läkaren, kolonisatören och gestaltar inträngandet och dissektionen, övertagandet av ordningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar