För att gräva ännu djupare utgick jag i morgonens improvisations-stop-motion från en dröm jag hade för några dagar sen, när jag precis hade börjat arbeta med blodet. Någon slog handen i bordet för att inse att ett litet litet metallrör hade borrat sig in i handen. Blodet börjar forsa och vill inte sluta blöda. Här slutar drömmen, men filmen fortsätter och berättar hur blodet inte går att tvätta bort. Det fortsätter tränga fram, inte bara ur såret utan också ur pappret, trots att jag skrubbar och tvättar.
Åter igen hamnar jag hos Nietzsche och hans tankar om Guds död:
"God is Dead; but given the way of men, there may still be caves for thousands of years in which his shadow will be shown. And we — we still have to vanquish his shadow, too." Den glada vetenskapen, 1882
Det spelar ingen roll hur långt ner i våra medvetanden vi begraver honom, hans skuggor döljer sig kvar. Det spelar ingen roll hur mycket jag tvättar, blodet fortsätter tränga fram.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här har du nåt!!! (som berör mig)
SvaraRadera