Jag är spindel. Det är meditativt. Jag tänker fortfarande på strukturerna och på min relation till dem. Nätens symbolik är dubbelt. Jag ser framför mig en trygg vagga i de strukturer som spunnits i mig. Samtidigt finns en känsla av panik där, av att inte komma loss. Jag är spindeln och jag är bytet. Och jag är nätet.
Näten är det som vållar mest praktiska problem. Förutom att det är svårt och att det tar otroligt lång tid att göra dem vet jag inte hur jag ska göra för att förflytta dem och sen spänna upp dem igen om jag ska använda dem på utställningen. Jag behöver prova fler olika typer av trådar även om jag gillar hur det ser ut med vanlig sytråd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar