Besvikelse

Efter handledningen känner jag att jag vill förstöra mina modeller och skisser, skita i allting jag tänkt och hitta någon enkel väg ut. Jag ville sträva mot något generellt, som kunde förmedla något och visa på att det finns hopp för de trasiga. Men min oförmåga att kommunicera och min rädsla för att verka pretentiös kanske, gjorde mina tankar diffusa, introverta, individualistiska. Innan handledningen var jag uppfylld av min process, hade så mycket magiska ingångar och lösa trådar som väntade på att vävas ihop och kristalliseras. Nu har vinet förvandlats till vatten. There are no explosions here.