Efter att ha byggt upp en modell av de maktstrukturer jag undersöker är jag alltså tillbaka där jag började: i nätet.
Metaforen går att applicera på alla plan. Kolonisatören har satt upp nätet för att förhindra att hans makt sipprar ut, och förhindra att det mörker han räds ska sippra in och hota hans plats och hans definition av sig själv. Det är samma typ av nät som ligger i vägen och hindrar mig från att nå den andra. På det individuella planet är fält-tältet inte en lika konkret metafor, jag har istället börjat se till det material som ligger närmast bilden av människan; kroppen.
Sedan jag var ett mycket litet barn har jag burit på mitt hår. Håret bär på mycket symbolik. Jag tänker på den bibliska karaktären Simson, vars styrka fanns i hans långa hår, jag tänker på hur kvinnlig skönhet är definierad genom håret. Och jag tänker på min personliga historia, där jag har definierats som exotisk genom mitt långa blonda hår. Människor har velat ta på mitt hår för att de vill känna hur det känns, Tanzanska kvinnor har sagt till mig att de önskar att de hade mitt hår. Som en vit kvinna. På många sätt har jag också definierat mig själv genom mitt hår, det är så starkt kopplat till min självbild att man kanske skulle kunna påstå att min kraft som hos Simson, sitter i håret. Som bekant blev Simson berövad sitt hår av den vackra och lömska Delila, och förlorade därmed sin kraft. Håret är mitt nät, ett skydd mot det som finns utanför mig. Det visar upp en bild av mig (som vit och som kvinna) och låter mig vara vad jag vill innanför. Vad skulle hända om jag blev berövad mitt nät? Tanken är svindlande och obehaglig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar